Castellano Svenska

Kroppspansaret är ett skydd som vi växt ur men inte kan bli av med

W. Reich var den förste som upptäckte dess existens och funktion

Kroppen bär med sig vår historia. Genom att lyssna på den får vi information om vem vi är. Ändå händer det ofta att vi inte lyssnar till vad kroppen talar om för oss. Istället lägger vi ner energi på att vara vår omgivning till lags, eller till att försvara oss mot livets slagsida. Redan i barndomen lär vi oss att försvara oss, att dölja vår sårbarhet för att överleva. Småningom kanske vi t.o.m. kommer att identifiera oss med vårt försvar, så att vi i vuxen ålder inte längre hittar tillbaka till vårt ursprung.

Alla de tillämpningar av kroppspsykoterapi som existerar idag sägs ha sina rötter i den karaktärsanalys som Freuds elev, Wilhelm Reich, utvecklade i medlet av 1900 talet. Wilhelm Reich tog emot sina klienter fokuserade han inte bara på vad de sade, utan främst på hur de uttryckte sig. Genom att ge akt på klienternas kroppsliga uttryck fick han information som avslöjade vilket s.k. kroppspansar de bar med sig. 

Som barn anpassar vi oss till våra uppväxtförhållanden genom att utveckla en slags försvarsrustning. Vi gör det för att skydda oss själva från situationer som vi upplever som hotfulla eller farliga. 

Problemet är, enligt Reich, att vi tar med oss våra rustningar i vuxenlivet som om de skulle vara vår karaktär. Rustningen uttrycker vår livshistoria, men är inte längre det samma som vårt innersta jag.

Reich hävdade att de här försvarsmekanismerna sedan blir vår livsattityd och fungerar med en slags automatik. De sitter fast i vårt autonoma nervsystem och är alltså inte möjliga att påverka med vår vilja.

Vi blir alltså fångar i ett muskelpansar. (internet, Solarplexus)

 

« tillbaka